NA skriver idag om de besparingar som biblioteken diskuterar. I tidningen påstås att bibliotekschefen Christer Klingberg presenterade sina förslag till besparingar för Kultur- och medborgarnämnden i onsdags. Det är inte riktigt sant.
På sammanträdet i onsdags rapporterade nämndens fyra dialoggrupperna om diskussioner som de anser är viktiga för resten av nämnden att ta del av. En av dessa grupper har i uppdrag att diskutera verksamheten, uppdragen och utvecklingen av biblioteken (dessutom har vi grupper för fritidsgårdarna/Fritid ungdom, Kulturskolan/kulturbidragen och för medborgarservice). Biblioteksgruppen berättade att de diskuterat de förslag till besparingar som bibliotekschefen Christer Klingberg tagit fram. Nämnden fick dock aldrig någon mer detaljerad beskrivning av detta och vårt budskap var klart: verksamheten ska bedrivas inom den budget som anslagits och i linje med de uppdrag som getts. Och just det senare är viktigt att tänka på när man läser förslagen till besparingar. (Här kan du läsa uppdraget till biblioteken.)
Själv fick jag det arbetsmaterial som Christer Klingberg tagit fram efter nämndsammanträdet och när jag läser det, och artikeln i NA idag, kan jag konstatera följande:
– Enligt uppdraget till biblioteken ska barn- och ungdomsverksamhet sättas först. Om det går att förändra Skolbibliotekscentralens verksamhet så att pengar sparas så är det självklart bra, men det är viktigt att skolbiblioteken får stöd och service och besparingarna får inte göra att läsverksamheten och bokanvändandet på Örebros skolor minskar.
– Olika former av ”rullande bibliotek” är viktiga verksamheter som borde utvecklas: tillgängligheten till böcker borde öka. I uppdraget som biblioteken fått från Kultur- och medborgarnämnden står att biblioteken ska ”utveckla nya former för uppsökande verksamhet så att fler människor får tillgång till bibliotekens service”. Det behöver självklart inte innebära att just dagens bokbil är det optimala och i det förslag som Christer Klingberg tagit fram konstaterar man att de ”äldre personer som idag använder bokbilen kan få samma service genom Boken kommer”. Om det går att utveckla den uppsökande verksamheten utan bokbilen så är det ju inget stort problem.
– Minskat totalt öppethållande på Stadsbiblioteket accepterar jag (personligen) bara som en sista nödlösning vid riktigt stora besparingar – och sådana är det inte frågan om nu. I uppdraget från Kultur- och medborgarnämnden står att biblioteken ska ”öka öppettiderna, genom ett utvecklat samarbete med lokala aktörer och verksamheter”. Jag har inget emot ändrade öppettider: om det till exempel har visat sig att få besöker biblioteket på morgonen kan man givetvis diskutera att öppna senare (jag har inte sett någon statistik på besöksantalet vid olika tider). Att stänga tidigare är jag dock mycket tveksam till. För de flesta som jobbar så är det just efter jobbet man har möjlighet att gå till biblioteket och det är snarare så att vi borde utveckla verksamheten på kvällar och helger, då både vuxna och hela familjer är lediga.
– Minskat mediaanslag (färre inköpta böcker) är tråkigt, men påverkar inte nödvändigtvis lika många medborgare (beroende på hur inköpen styrs och hur prioriteringar görs).
621 000 kronor är mycket pengar, men jämfört med den totala budgeten på drygt 33 miljoner som biblioteken har 2006 så är det inte mycket. Budgeten för 2006 är i stort sett densamma som för 2005 och eftersom en del kostnader ökar så är det klart att det blir ett tryck på att förändra verksamheten på något sätt för att kompensera för dessa ökade kostnader. Detta kan ske genom effektiviseringar (när kartoteken och in-/utlåning datoriserades/automatiserades sparades mycket pengar in på personalkostnader), genom att man bedriver verksamheten på ett annat sätt eller att man tar bort verksamhet.
Som fritidspolitiker (det är vi allihop i Kultur- och medborgarnämnden) har vi inga möjligheter att i detalj sätta oss in i alla delar av bibliotekens verksamhet. Bibliotekspersonalen är experterna på verksamheten – inte jag eller andra politiker. Vår roll som politiker är att se till helheten, att ange riktlinjer och uppdrag och att följa upp verksamheten.
Varje verksamhet har i uppdrag att inom sin budgetram genomföra förändringar så att verksamheten kan utvecklas och förbättras och så att den blir mer effektiv. Jag kan inte bedöma möjligheterna för effektiviseringar på biblioteken men jag förutsätter att det alltid pågår ett arbete där personalen i vardagen funderar på – och genomför – förbättringar av verksamheten, och att målet är att dagens verksamhet ska kunna bedrivas till lägre kostnad så att pengar frigörs för utveckling och nysatsningar.